A

? ART
Aggression Replacement Training – ART – är ett evidensbaserat program som innehåller färdighetsträning, ilskekontroll-träning och moralutbildning. Metoden är anpassad för gruppverksamhet, vid mellan 6–12 tillfällen, men kan även tillämpas individuellt. Länk till SiS

? Anmälningsskyldighet
”Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd” (citat ur Socialtjänstlagen 14 kap 1 §).

? Anpassad studiegång
Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar, får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för eleven. Därvid får avvikelser göras från timplanen. Styrelsen ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan. I de högre årskurserna får utbildningen delvis förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Eleven skall därvid ha en handledare samt stöd av skolans personal. Länk till Riksdagen

? Ansvarsfördelning mellan kommun och landsting – vuxna och barn och ungdom med psykiska funktionshinder Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting 2006:58.

? BBIC

BBIC- ett nytt arbetssätt inom social barnavård. Detta är ett kvalitetssystem som ska förbättra utredning, planering och uppföljning, och som syftar till att stärka barnens ställning i den sociala barnavården. Målet med BBIC är att utveckla ett enhetligt system för dokumentation och uppföljning som alla kommuner i landet på sikt ska få tillgång till. BBIC-konceptet tar sin utgångspunkt i att barnets grundläggande behov ska fångas upp och bedömas utifrån följande sju behovsområden: hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande och ”klara sig själv”.
Länk till Socialstyrelsen

? Barnets bästa
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen. Länk till Barnombudsmannen

? Barn- och elevskyddslagen (Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever)
Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever, den så kallade Barn- och elevskyddslagen, trädde i kraft 2006-04-01. Lagen syftar till att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan (SFS 2006:67). Lagen tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). Länk till Riksdagen

? Barnperspektivet - G
Socialtjänstlagen och ”Gäller livet”

? Barnperspektivet
All verksamhet som rör barn skall vila på de grundläggande bestämmelserna i gällande lagstiftning och i FN:s barnkonvention. Sverige har ratificerat Barnkonventionen och den är inskriven i Socialtjänstlagen. I Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) finns inte Barnkonventionen inskriven i lagtexten men ryms i de bärande principerna. Barns bästa skall tillgodoses och barn har rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade. Länk till Barnombudsmannen

? Barnpsykiatri / BUP
Barn- och ungdomspsykiatri är en separat medicinsk specialitet inom en tvärprofessionell verksamhet inom hälso- och sjukvård. Teambaserad med medicinsk, psykologisk, social och pedagogisk kompetens som skall erbjuda barn och ungdomar med psykisk ohälsa och deras familjer, insatser i form av utredning, diagnostik och behandling.

Målsättningen är att igenkänna, bota, lindra och förebygga psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. I målsättningen ingår också att verka för att barns intressen tillvaratas i samhället. (Barns och ungdomars behov av hjälp och stöd ska i första hand tillgodoses av föräldrar, skola, socialtjänst och primärvård).

? Barnpsykiatrisk behandling
Behandling syftar till förändring. Man tillämpar en viss metodik som är avsedd att leda till en förändring i tillståndet. Behandling av psykiska problem är en central del av barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag, den kan erbjudas individuellt, hela familjen eller grupp av patienter.

? Barnpsykiatrisk slutenvård dygnet runt/året runt
Barn och ungdomar i akuta psykiatriska tillstånd som kräver högre omhändertagandenivå än deras normala nätverk klarar av, samt i vissa fall barn och ungdomar under utredning som kräver heldygnsobservationer

? Barnpsykiatrisk utredning / barnspsykiatrisk behandling Innefattar en bred utredning där olika aspekter kartläggs runt barnet samt familjen.
Innefattar psykologutredning, bedömning av emotionella faktorer, anknytning osv. I barnpsykiatriska utredningen ingår ofta WISC-test och social utredning/familjeutredning.
Medicinsk bedömning där barnpsykiatriker tar upp noggrann medicinsk anamnes, somatisk neurologisk undersökning, motorisk bedömning. I barnpsykiatrikerns bedömning ingår differentialdiagnostik gentemot somatiska sjukdomar, neurologiska tillstånd osv. Innefattar även neuropsykiatriska aspekter.
I de fall det behövs görs en pedagogisk bedömning, pedagogutlåtande begärs in från skolan, med beskrivning av elevens inlärningsförmåga etc.

? Basnivå
Enligt Västbus riktlinjer skall basnivån nå alla barn. Till basnivån hör socialtjänstens förebyggande verksamhet, förskola/skola inklusive skolhälsovård, mödra- och barnhälsovård och annan primärvård liksom ungdomsmottagningarna. Länk till Västbus riktlinjer

? Bedömningsunderlag för basnivån
Länk till VGR:s fastställda bedömningsunderlag (delredovisning 2007-01-09)

? Betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård
Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404)
Lagen reglerar kommunernas betalningsansvar för en patient som är utskrivningsklar från slutenvården och för vilka en vårdplan är upprättad och justerad. För psykiatrisk vård inträder betalningsansvaret tidigast trettio vardagar efter det att kommunen mottagit kallelse till vårdplanering.

? DBT
En metod där man bland annat kan arbeta med personer med emotionellt instabil personlighet samt självskadebeteende.
I denna metod utgår man från Marsha Linehams manual samt arbetsbok
DBT är en strukturerad metod, där patient samt eventuellt anhöriga får lära sig att hantera ångest, emotioner, beteende osv, på ett konstruktivt sätt.
DBT bedrivs som gruppbehandling.

? Diagnos / klassificering
Begreppet diagnos kommer av grekiskans dia genom och gnosis vetande och syftet med att ställa en medicinsk diagnos är att ge ett sammanfattande begrepp om de olika symptom den sjuke beskriver och därmed kunna ge en specifik behandling.

En sjukdomsklassifikation kan definieras som ett system för att ordna sjukdomar i klasser och grupper.

? Elevhälsoteam
Begreppet elevhälsoteam, som arbetades fram till en proposition, har ännu inte följts av lagändringar i skollagen. I regeringens proposition 2001/02:14 – Hälsa, lärande och trygghet – presenterar regeringen sin bedömning av elevhälsa som ett eget verksamhetsområde där skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår.

I betänkandet Från dubbla spår till Elevhälsa, som föregick propositionen, står att läsa; ”De verksamheter som tidigare kallades elevvård och skolhälsovård i skolan bör benämnas Elevhälsa. Inom Elevhälsan ska det finnas högskoleutbildade yrkesgrupper med följande kompetenser: social, psykologisk, medicinsk, omvårdnads, specialpedagogisk och studie- och yrkesvägledande.

Elevhälsan skall finnas tillgänglig för elever, föräldrar (i frågor som rör deras barns skolgång), lärare, arbetslag och skolledning. Särskilt viktigt är att beakta elevers möjligheter att kontakta elevhälsans personal”. (OBS att propositionen ännu inte följts av lagändringar i skollagen!)

? Elevvårdsteam
Enligt Grundskoleförordningen 3 kap – Samverkansformer, skall som ledamöter i ett elevvårdsteam ingå rektor, företrädare för elevvården och berörd klassföreståndare eller motsvarande samt annan berörd personal. Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen.

? Elevvårdskonferens
Enligt skollagen (1985:1100) skall det för behandling av elevvårdsfrågor finnas en elevvårdskonferens för rektorns arbetsområde. I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå rektor, företrädare för elevvården och berörd klassföreståndare eller motsvarande samt annan berörd personal. Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektor eller den arbetstagare som rektorn utser är ordförande. Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.

? Farmakologisk behandling
Exempelvis en patient med psykossjukdom som får neuroleptika, eller en patient med svår ADHD som behandlas med metylfenidat.
Farmakologisk behandling är ett komplement, ofta får även patient samt familj föräldrastöd, individuellt stöd till barnet eller ungdomen, insatser i skolan, psykoedukativa insatser osv.

? Familjehem
Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård eller fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Socialtjänstförordningen (2001:937) 3 kap 2 §.

? FN:s konvention om barnets rättigheter = Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter benämns även Barnkonventionen. Kommuner och landsting ansvarar för de flesta frågor som direkt rör barn och ungdomar. Därför är det viktigt att beslut och verksamheter inom kommuner och landsting utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). En dominerande etisk princip i konventionen är principen om barnets bästa. Den 20 november 1998 antog Förenta nationernas generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Sveriges regering beslutade den 21 juni 1990 att ratificera konventionen.

? Folkhälsa
Regeringen beslutade i april 2003 om en ny folkhälsopolitik utifrån propositionen Mål för folkhälsan (Prop 2002/03:35). Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den nya folkhälsopolitiken är en följd av ett viktigt strategiskt vägval. I stället för att utgå från sjukdomar och hälsoproblem när mål skulle formuleras, valdes att fokusera hälsans bestämningsfaktorer – det vill säga faktorer i samhället och i människors levnads-förhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa.

Länk till Statens Folkhälsoinstitut

Länk till Folkhälsan i Göteborgs stad

? Funktionshinder
Handikappförvaltningen

? GAF
Global skattning av funktionsförmåga som mäter psykiskt, socialt och yrkesmässigt fungerande på en skala mellan 0-100.

? Genomförandeplan
En genomförandeplan är en plan som utgår ifrån socialnämndens biståndsbeslut och som mer i detalj beskriver hur insatsen skall genomföras. Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljning av en beslutad insats. Av planen bör bl.a. framgå;
• vilka mål som gäller för insatsen eller delar av den
• när och hur insatsen eller delar av den ska genomföras
• på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen
• vilka personer som har deltagit i planeringen
• när planen fastställts och
• när och hur planen skall följas upp.
Av planen bör det vidare framgå hur barnets olika behov ska tillgodoses när det gäller de specificerade insatser som ska genomföras av andra huvudmän, t.ex. hälso- och sjukvården, förskola och skola. Länk till Socialstyrelsen

? Grundskoleförordning
Länk till grundskoleförordningen

? Gyllingen
Gyllingen är en webbportal (en informationsportal inom Göteborgs Stad) som skall ge barn/unga till psykiskt sjuka/funktionshindrade föräldrar och barn/unga till föräldrar som begått självmord, stöd och information.

? Gymnasieskolförordning
Länk till gymnasieskolförordningen

? Gymnasiesärskoleförordning (se även Särskoleförordning)
Länk till gymnasiesärskoleförordningen

? HVB-hem
Med hem för vård eller boende avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling, i förening med ett boende. Socialtjänstförordningen 2001:937, 3 kap 1 §

? Habilitering
Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och att aktivt kunna delta i samhällslivet. Länk till Socialstyrelsens termbank

? Handlingsplan
I Västbus riktlinjer står angivet att syftet med ett nätverksmöte är att de olika aktörerna skall söka en gemensam helhetsbild, söka klargöra barnets/den unges/familjens resurser, koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven och upprätta en gemensam vårdplan/handlingsplan samt tydliggöra ansvarsområden och följa upp.
I detta arbete blir det åtgärdsprogram som skolan upprättar för barn/unga i behov av särskilt stöd, en del i denna handlingsplan.

? Handläggning
Förfarande som börjar med att ett ärende väcks och efter utredning utmynnar i ett beslut (SOSFS 2006:5).
Länk till Socialstyrelsens termbank

? Handläggning och dokumentation av ärenden inom socialtjänsten
Socialstyrelsen beslutade den 17 februari 2006 om föreskrifter och allmänna råd kring dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5). Den 15 augusti tog Socialstyrelsen även beslut kring allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:12). I dessa allmänna råd ges föreskrifter och rekommendationer till stöd för handläggning och dokumentation av ärenden samt genomförande och uppföljning av beslutade insatser för barn och unga inom socialtjänsten enligt socialtjänstlagen (2001:453), LVU (1990:52) och socialtjänstförordningen (2001:937).

Länk till Socialstyrelsens handbok "Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten"

Länk till Socialstyrelsens handbok "Barn och unga i socialtjänsten"

? Hälso- och sjukvårdsavtal (tidigare Primärvårdsavtal)
Hälso- och sjukvårdsavtal är ett avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalands¬regionen och kommunerna i Västra Götaland. Avtalet reglerar ansvar och samverkan avseende hälso- och sjukvård mellan Västra Götalands¬regionen och kommunerna i Västra Götaland. De patientgrupper avtalet omfattar är de som ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 18 §) och som erhåller vårdinsatser från båda huvudmännen. Kommunerna och regionen skall genom avtalet verka för att väl fungerande samarbetsrutiner bibehålles och utvecklas och att huvudmännen tillsammans erbjuder invånarna en god hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Syftet med avtalet är att på det lokala planet möjliggöra en väl fungerande samverkan genom en tydlig ansvarsfördelning avseende de lagreglerade hälso- och sjukvårds¬in¬satserna till invånarna. Avtalet kommer att finnas på respektive organisations hemsida och efter 2006-12-15 även på Västkoms hemsida.

? Hälso- och sjukvårdslag
Länk till Hälso- och sjukvårdslagen

? ICF
International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) är en klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Klassifikationen är publicerad av Världshälsoorganisationen (WHO). Klassifikationens övergripande mål är att erbjuda en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa. Länk till Socialstyrelsens sida om ICF

? Individuell utvecklingsplan = IUP
Från och med vårterminen 2006 ska varje elev ha en individuell, framåtsyftande utvecklingsplan som ska följa dem genom grundskolan. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en individuell utvecklingsplan skriftligen sammanfatta vad som behövs på kort och lång sikt för att eleven ska nå målen i skolan. Utvecklingsplanen kan även innehålla överenskommelser mellan lärare, elev och föräldrar. Planen följs upp med jämna mellanrum och utvärderas vid nästa utvecklingssamtal.
Syftet med individuella utvecklingsplaner är att de ska stärka uppföljningen för den enskilde eleven i skolan och bidra till att fler når målen.
För att stödja skolor i arbetet med att ta fram individuella utvecklingsplaner har Skolverket tagit fram allmänna råd (rekommendationer). I de allmänna råden skriver Skolverket bland annat att det är viktigt att den individuella utvecklingsplanen "konkret beskriver vilka insatser som ska göras av skolan och vilka insatser som eleven och vårdnadshavaren kan göra för att eleven ska ha framgång i skolarbetet". Länk till Skolverkets sida om IUP

? Inkludering
Begreppet inkludering har under senare år kommit att bli allt oftare använt i samtal om specialpedagogik. Man vill ersätta tidigare begrepp, såsom ”mainstreaming”, vilka kommit att urvattnas och betyda att elever ska anpassas till en skolsituation som i egentlig mening inte är anpassad för dem. Istället lanseras begreppet inkludering för att kommunicera idén om att skolan i sin utformning ska utgå från elevers olika förutsättningar. Genom bl.a. Salamancadeklarationen har begreppet fått ett stort internationellt genomslag. Länk till litteratur om inkludering

? Integrering
Begreppet integrering har en rad olika betydelser och det används om en rad olika förhållanden. I debatten om undervisning av elever i behov av särskilt stöd har det på senare år skett en innehålls- och värdeförskjutning i två olika riktningar. Riktningarna är klart olika då det gäller ideologi, värdegrund, kunskapsgrund, kunskapssyn och målsättningar. Begreppet integrering har alltmer kommit att ersättas av inkludering, som kan ses som en ”vidare” tolkning av hur samhället utifrån ett jämlikhets- och delaktighetsperspektiv skall ge alla personer samma förutsättningar att utvecklas och delta i ett sammanhang. Länk till Specialpedagogiska institutet

? KBT
I terapin arbetar man bland annat med, att öka patientens medvetenhet angående mekanismer som utlöser ångest.
Man använder sig bland annat av olika beteendeterapeutiska interventioner såsom exempelvis exponering vid fobier.
Metoden kan användas vid exempelvis social fobi, panikångest, GAD, tvång osv.

? KPT
I terapin arbetar man med patientens tankar, känslor och handlingar.
Patienten får lära sig att identifiera tankar, känslor osv.
Patienten arbetar med hemuppgifter. Terapin kan användas exempelvis vid panikångest, GAD, social fobi, tvång osv.

? Kognitiva behandlingsformer

? Kommunens betalningsansvar (se betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård)

? Kommunförbund
Länk till SKLs sida om kommun- och kommunalförbund

? Konsultation
Konsultation i avidentifierade ärenden
I lagstiftning finns inget hinder för konsultation i avidentifierade ärenden. Vanligt i kommuner är att det finns en samrådsgrupp i ärenden som rör misstankar om våld och sexuella övergrepp. I dessa samrådsgrupper brukar representanter från socialtjänst, rättsväsende, och hälso- och sjukvården ingå. Så länge som samrådet avser ett avidentifierat ärende finns ingen dokumentationsskyldighet. De anteckningar som förs kan ses som minnesanteckningar.
Länk till SOSFS 2006:12
Länk till Socialstyrelsens handbok "Barn och unga i socialtjänsten"

? Kränkande behandling (se även Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever)
Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever, den så kallade Barn- och elevskyddslagen, trädde i kraft 2006-04-01. Lagen syftar till att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan (SFS 2006:67). Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Lagen omfattar all verksamhet som beskrivs i skollagen: förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning.
Länk till Skolverkets sida om Barn- och elevskyddslagen

? Kvalitetsstjärnan
Socialstyrelsen ställer krav på att all sjukvårdande verksamhet skall ha ett system för att fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten. De fem Barnpsykiatriska klinikerna i Västra Götaland har tillsammans utvecklat ett kvalitetssäkringssystem.

? Kvalitetssystem

? Lagen med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga (LVU 1990:52)
Lagen med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga förkortas i dagligt tal till LVU (1990:52)

? Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever (se även Barn- och elevskyddslagen)
Länk till lagtext

? Lagen om rättspsykiatrisk vård
Länk till lagen om rättspsykiatrisk vård

? Lagen om sluten psykiatrisk vård
Länk till Lagen om sluten psykiatrisk vård

? Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS 1993:387)
Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade kallas i dagligt tal LSS (1993:387). LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får.
LSS ger rätt till särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. En begäran om stöd och service från en person som ingår i lagens personkrets bör i första hand prövas enligt LSS om det är en insats som regleras i lagen. Motivet till detta är att det i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde.

? MST
Multisystemisk terapi (MST) är ett program som inriktar sig på behandling av barn och ungdomar med antisocialt beteende. MST är en licensierad behandlingsmetod som spridits både internationellt och i Sverige. MST är intensiv och relativt kortvarig. Målgruppen är ungdomar med antisociala beteendeproblem. Det teoretiska ramverket har utvecklats från forskning om hur olika sociala nätverk bidrar till problemen samt hur nätverken kan användas till att hantera dem. Läs mera om MST på Socialstyrelsens hemsida.

? Marte Meo
Marte Meo är en strukturerad metod att via korta videoinspelade sekvenser av vardaglig samvaro mellan föräldrar/barn eller pedagog/elev göra den vuxne mer medveten om barnets resurs och svårighet.

Marte Meo-metoden har en grund i tanken att barn utvecklas genom dialog med sina föräldrar och andra vuxna - den utvecklingsstödjande dialogen. Metoden bygger på att lyfta fram det positiva i samspelet, och via videoinspelningen uppmärksamma vad som behöver ändras i relationen.

? Miljörelaterat handikappbegrepp
FN:s Världshälsoorganisation WHO:s miljörelaterade handikappbegrepp, innebär att ett handikapp är en beteckning för de konsekvenser som följer av ett funktionshinder och som uppstår i samspelet mellan en individ och den omgivande miljön. Det miljörelaterade begreppet innebär att ett handikapp inte är en individuell egenskap. Man talar istället om personer med funktionshinder.

? Neuropsykiatrisk utredning

? Nätverksmöte
Begreppet nätverksmöte används i olika sammanhang och har då också olika betydelse. Yrkesgrupper kan ingå i ett nätverk/nätverksmöte, nätverk kan bildas utifrån speciella verksamheter, etc. I Västbus riktlinjer avses ett förberett möte där viktiga professionella möts för att klargöra barnets/familjens behov och resurser, där resurser skall kopplas ur det professionella nätverket, där det skall upprättas en behandlingsplan och klargöras vem som har ansvar för vad och hur mål och ansvar skall följas upp. Den person som initierar/kallar till ett nätverksmöte tar också på sig ansvaret för att organisera mötet.

? Omvårdnad
Någon allmän och vedertagen definition av begreppet omvårdnad finns inte, däremot kan omvårdnadsarbetets syfte, innehåll och metoder beskrivas. Syftet är att stärka hälsa, förebygga ohälsa, återställa och bevara individens individuella möjligheter och behov. Omvårdnad omfattar också åtgärder i syfte att skapa en hälsofrämjande miljö, att undanröja hinder. Omsorg är ett annat närliggande ord för omvårdnad, att ta hand om, sköta om.

? Oskäligt dröjsmål
Av Socialtjänstlagen 11 kap 1 §, framgår att Socialnämnden utan dröjsmål skall inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Innan beslut fattas om att inleda eller inte inleda en utredning, bör en s.k. förhandsbedömning göras. I förarbetena till Socialtjänstlagen finns ingen preciserad tid när den skall vara avslutad mer än att den inte får dra ut på tiden. Tidsaspekten får avgöras av allvarligheten i anmälan. Förhandsbedömning i en anmälan om att ett litet barn far illa och behöver skydd behöver göras omedelbart, i praktiken samma dag som anmälan inkommer medan andra anmälningar inte är lika brådskande.
I Västbus omnämns tidsintervallet - senast inom 3 veckor - för när ett nätverksmöte skall ske om en aktör begärt detta. Rimligt är då att också i detta sammanhang snegla på barnets skyddsbehov och att låta den faktorn styra om nätverksmötet skall ske omedelbart/utan dröjsmål.
Länk till SOSFS 2006:5
Länk till Socialstyrelsens "Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten"
Länk till SOSFS 2006:12
Länk till Socialstyrelsens "Barn och unga i socialtjänsten"

? Portalparagraf
Den så kallade Portalparagrafen i Socialtjänstlagen (SoL) anger bland annat att verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet, inriktas på att frigöra människors egna resurser samt främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet (1 Kap 1 §).

? Psykiska funktionshinder
En psykisk sjukdom kan led till psykiska funktionshinder. Det är en varaktig funktionsnedsättning som försvårar för individen att leva ett vanligt liv. Ett psykiskt funktionshinder är inte statiskt utan varierar ofta över tid.

? Psykisk sjukdom

Psykisk sjukdom innebär att ett spektrum av problem och lidande. Det finns många olika typer av psykisk sjukdom. Ofta inbegriper dessa sjukdomar känslor av nedstämdhet, ångest och förvirring vilket de flesta av oss råkar ut för då och då, inte sällan efter en påfrestande livshändelse, t ex en smärtsam förlust. När dessa känslor når en sådan intensitet och varar så länge att det blir svårt för en person att handslas med det dagliga livet kan man tala om psykisk sjukdom.

? Psykisk störning eller psykiatriskt tillstånd
Är en beskrivning på sådan psykisk ohälsa som på grund av symtom eller nedsatt psykosocial funktionsförmåga kan kännas igen av professionellt utbildade och som kan betecknas som ett psykiatriskt syndrom, beteendestörning eller personlighetsstörning. De ska enligt Socialstyrelsens anvisningar klassificeras enligt WHO:s diagnosmanualer ICD 10.

? Psykiska svårigheter / Psykisk ohälsa

Är en upplevelse av och/eller brist på tillräckligt god egen funktion och förmåga att möta livets utmaningar och knuten till intellektuell förmåga, känsloliv, minne osv. Psykisk ohälsa utgår från hur barnet själv upplever sin situation och mäts vanligtvis med hjälp av självskattade psykiska frågeformulär. Frågorna tar fasta på både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. Detta kombineras ofta med frågor om olika psykosomatiska besvär som ont i magen, huvudvärk eller sömnproblem, symtom som ofta är en följd av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan, men behöver inte, vara hänförbart till begreppet psykisk störning.

? Psykiska symtom, ålder, kön och utvecklingsnivå
Psykiska symtom växlar beroende på ålder, kön och utvecklingsnivå. Psykiska tillstånd hos barn och ungdomar brukar därför delas in i tre övergripande grupper
- Utåtriktade psykiska symtom (främst hyperaktivitet och koncentrationsproblem och utagerande beteende).
- Inåtvända psykiska symtom (främst depression, ångest och tvångssyndrom)
- Inlärningssvårigheter och psykisk utvecklingsstörning.

? Psykosocial behandling
Psykologisk och psykosocial behandling ingår i åtgärdsgruppen behandling i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) och innebär behandling i form av verbal och icke verbal kommunikation. Detta utesluter både olika former av test som ingår i utredning samt information och undervisning. Länk till Socialstyrelsens termbank

Sök länken till psykosocial behandling på denna termbank så att det överensstämmer med ovanstående text!!

? Psykosociala insatser
Socialtjänsten svarar för psykosociala insatser som kan vara av pedagogisk, psykologisk och social karaktär. Länk till Västbus riktlinjer

? Psykosociala problem

För barn och ungdomar som befinner sig i situationer och miljöer som uppenbart äventyrar deras psykiska hälsa. Det är barnets utsatthet eller särskilda sårbarhet som föranleder stöd och vård, inte i första hand eventuella symtom. Exempel på sådana situationer är – misshandel, sexuella övergrepp, våld i närmiljön, gravt missbruk hos föräldern, allvarliga brister i omvårdnad och stimulans.

? Regionens sjukhusgrupper

? Rehabilitering
Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och att aktivt kunna delta i samhällslivet. Länk till Socialstyrelsens termbank

? Råd och stöd
Begreppet råd och stöd bör inom socialtjänsten reserveras för verksamheter som kan ge insatser utan att de har dokumentationsskyldighet, inte utför myndighetsutövning eller insatser på uppdrag av myndighetsbeslut. Exempel på sådana verksamheter kan vara fältassistenters insatser i ungdomsgrupper, socialrådgivare, stödcentra för unga brottsoffer, barngruppsverksamhet, barn till missbrukare m.m.

? Råd och stöd enligt LSS
Individuellt behovsprövad insats som ges med stöd av § 9.1 - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387) - av bl.a. kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, talpedagog, logoped, arbetsterapeut eller förskolekonsulent.
Rådgivning och annat personligt stöd innebär enligt LSS expertstöd av rådgivande och allmänt stödjande art som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Länk till Socialstyrelsens termbank

? Salamancadeklarationen
Salamancadeklarationen är en handlingsram för specialpedagogiska åtgärder som antogs på en internationell konferens 1995 i Salamanca Spanien, där Sverige deltog. Den vägledande princip som ligger till grund för handlingsramen är att skolor skall ge plats för alla barn genom ökad inkludering, utan hänsyn till deras fysiska, intellektuella, sociala, emotionella, språkliga förmågor eller andra förutsättningar.

? Samverkan
Enligt Västbus riktlinjer (Samverkansskyldighet – Informationsskyldighet, del 3) har Socialnämnden enligt den nya lydelsen i socialtjänstlagen en skyldighet att samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa.
Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för de olika uppdragen (del 4 i Västbus riktlinjer)

Socialnämnden bör utarbeta rutiner för samverkan enligt 3 kap. 4 och 5§§ och 5 kap. 1a § socialtjänstlagen med bl.a. förskola, skola, hälso- och sjukvård, polis och åklagare på såväl övergripande nivå som grupp- och individnivå.
Länk till SOSFS 2006:12
Länk till Socialstyrelsens "Barn och unga i socialtjänsten"

? Sekretess

Inom socialtjänsten råder stark sekretess. Enligt huvudregeln gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskild personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (7 kap. 1 § SekrL).

Sekretesskyddade uppgifter om enskild får lämnas ut om den enskilde samtycker till detta (14 kap. 4 § första stycket SekrL). Sekretess hindrar inte heller att sekretesskyddade uppgifter lämnas till annan myndighet, om en sådan uppgifts-skyldighet följer av lag eller förordning (14 kap.1 § SekrL). En sådan anmälnings- och uppgiftsskyldighet finns i 14 kap.1 § Socialtjänstlagen.

Sekretesslag 7 kap 9 § ”Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men.

Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende eller i annat ärende som nu har nämnts.

Sekretess gäller på samma område i annat fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs”.

? SiS-institutioner
Hem för vård eller boende som drivs av den statliga myndigheten Statens institutionsstyrelse (SiS).

? ”Sista utposten”

? Skolhälsovård
Kommunerna är skyldiga att ordna skolhälsovård för elever i förskoleklass, grundskola, särskola, specialskolor, friskolor och sameskolan. Skolhälsovården skall vara kostnadsfri. Alla elever i grundskolan skall erbjudas tre hälsobesök hos skolhälsovården. Eleverna i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan skall beredas tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll. Länk till Skollagen

Med skolhälsovård menas insatser av skolsköterska och skolläkare för att främja elevernas hälsa. Skolhälsovårdens mål, som definieras i skollagen, är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor.

"Det är särskilt viktigt för skolhälsovården att uppmärksamma elever som behöver särskilt stöd, elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö samt sk livsstilsrelaterade hälsorisker. Det är angeläget att hälsoarbetet utförs i samarbete med elever, vårdnadshavare, övrig elevvårdspersonal och skolans pedagogiska personal" (ur Socialstyrelsens riktlinjer 2004).

? Skollagen
Länk till Skollagen

? Skolsvårigheter
Skolsvårigheter kan inte förstås utifrån enbart koncentration på specialundervisning och de specialundervisade eleverna. Svårigheter uppträder i den vanliga undervisningen som svårigheter uppträder och det är genom studier av hela sådana sammanhang som relevant kunskap om orsaker till och möjligheter att motverka svårigheter, kan utvinnas. "Likadana" elever får inte "likadana" svårigheter överallt och alltid. Ibland får de inga märkbara svårigheter alls. Ingen är speciell innan någon gjort honom eller henne speciell. Tre begrepp är allt mer centrala inom den specialpedagogiska forskningen: Normalitet - Avvikelse - Differentiering.
Länk till Specialpedagogiska institutets "Om vikten av att se elevers skolsvårigheter i längre tidsperspektiv"

? Skolverkets allmänna råd
På Skolverkets hemsida kan du finna Allmänna råd för exempelvis utarbetande av individuella utvecklingsplaner.

? Socialtjänstens förebyggande verksamhet
Socialtjänstens förebyggande insatser kan definieras utifrån tre områden;
* Strukturinriktade insatser - t.ex. medverka i samhällsplanering, verka för att offentliga miljöer blir tillgängliga, ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa samhällsmiljöer och goda förhållanden för barn och ungdom m.m.
* Allmänt inriktade insatser - rådgivningsbyråer, socialcentraler, familjecentraler, socialjour m.m.
* Individinriktade insatser som har sitt ursprung i socialtjänstlagens myndighets-utövning.

? Socialtjänstförordning
Länk till Socialtjänstförordningen

? Socialtjänstlag
Länk till Socialtjänstlagen

? Socialstyrelsens termbank
Länk till Socialstyrelsens termbank

? Specialistnivå
Se Västbusdokument
Specialistnivån behövs för en liten andel av alla barn och ungdomar. Hit hör socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO), Socialtjänstens handikappsomsorg, barn och ungdomsmedicin, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatrin, barnneuropsykiatrin och vuxenpsykiatrin för äldre ungdomar över 18 år samt HVB-hem och särskilda ungdomshemmen.

? Stödundervisning
En elev skall ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning enligt timplanen eller som ett komplement till sådan utbildning. (Grundskoleförordningen 5 kap 4§ Särskilda stödinsatser)

? Specialskolan
Utbildningen i specialskolan skall syfta till att ge barn och ungdomar med dövhet eller hörselskada en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Länk till Skollagen

? Specialskoleförordning
Länk till specialskoleförordningen

? Särskilt stöd
Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en särskild undervisningsgrupp. Styrelsen skall efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i en särskild undervisningsgrupp. (Grundskoleförordningen 5 kap 5§ Särskilda stödinsatser)

? Särskoleförordningen
Länk till särskoleförordningen

? Tvärprofessionell kompetens
När två eller flera professioner samlas med mål att öka den gemensamma kompetensen.

? Underrättelse
Om ärendet avser myndighetsutövning mot enskild ska socialnämnden underrätta en sökande, klagande eller annan part om innehållet i beslutet. Underrättelsen skall göras på nämndens initiativ dvs oberoende av om den enskilda/enskilde begär det eller inte. Part behöver inte underrätta, om det är uppenbart obehövligt (21 § första stycket FL). Skyldighet finns också om att underrätta enskild om hur han eller hon skall kunna överklaga om beslutet går honom emot, och om någon, när man fattar beslut i nämnden haft en avvikande mening (21 § andra stycket FL).

Länk till SOSFS 2006:5
Länk till SOSFS 2006:12
Länk till Socialstyrelsens "Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten"
Länk till Socialstyrelsens "Barn och unga i socialtjänsten"

? Ungdomsmottagningar
Se Västkoms styrdokument

? Ungdomstjänst
Den 1 januari 2007 införs en ny påföljd för unga brottslingar (15–21 år), så kallad ungdomstjänst. Påföljden ska verkställas av landets kommuner inom socialtjänsten. För att domstol ska döma till ungdomstjänst ska det utgöra ett trovärdigt alternativ till böter och vissa frihetsberövande åtgärder. Ungdomstjänst består av oavlönat arbete och en särskild programverksamhet mellan 20 och 150 timmar.
Läs propositionen på regeringen hemsida

? Uppföljning
I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2006:12) definieras uppföljning: ”dokumenterad systematisk genomgång av planerade och genomförda insatsers resultat”.
Enligt SOSFS 2006:12 bör en uppföljning göras med utgångspunkt i de syften och mål som finns beskrivna i bl.a. beslutsunderlaget och upprättade planer. Det system som utarbetats inom ramen för BBIC kan användas vid uppföljningen av beslutade insatser.
Vård- och genomförandeplanerna bör vid behov revideras i samråd med barnet, vårdnadshavaren och den som genomför beslutade insatser. Behovet av ändrade eller utökade insatser bör uppmärksammas och åtgärdas.
Av 5 kap. 1 b § socialtjänstförordningen framgår det att socialnämnden noga skall följa vården av ett placerat barn. Handläggaren bör ha personlig kontakt med barnet minst en gång i halvåret. Vissa, t.ex. yngre barn, kan behöva få en tätare kontakt. Kontakten bör också vara tätare i början av en placering.
Länk till Socialstyrelsens "Barn och unga i socialtjänsten"

? Utredningsplan
När beslut fattas om att inleda en utredning bör en utredningsplan upprättas över hur det är tänkt att utredningen skall bedrivas. En utredningsplan bidrar till tydlighet och öppenhet i förhållande till familjen. När planen upprättas bör handläggaren samråda med barnet, med hänsyn till barnets ålder och mognad och vårdnadshavaren. Barnet och vårdnadshavaren bör bl. a. få lämna synpunkter på vilka personer de anser bör kontaktas under utredningen. Planen bör vid behov kompletteras och revideras under arbetets gång. Beroende på omständigheter bör det bl. a. framgå av planen;
- vad som skall klargöras i utredningen
- syftet med och platsen för samtal eller andra möten med barnet, ensamt eller tillsammans med närstående
- vilka sakkunniga som utlåtanden behöver hämtas ifrån
- vilka kontakter med referenspersoner som behöver tas
- om några särskilda metoder kommer att användas vid utredningen
- den preliminära tidsplanen för utredningen.

Länk till SOSFS 2006:12

Länk till Socialstyrelsen "Barn och unga i socialtjänsten"

? Utvecklingsplan (se även Individuell utvecklingsplan)
Vid utvecklingssamtal skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Utvecklingsplanen kan även innehålla överenskommelser mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Informationen vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till utvecklingssamtalet även lämna annan skriftlig information om elevens skolgång än som avses i första stycket. Uppgifter i utvecklingsplanen och sådan information som avses i andra stycket får inte ha karaktären av betyg. Utvecklingssamtal skall i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 § Grundskoleförordningen.

? Utvecklingssamtal
Läraren skall fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklingssamtal). Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Länk till Grundskoleförordningen

? Vuxenpsykiatri

Vuxenpsykiatrin är en separat medicinsk specialitet inom Hälso- och sjukvården. Målgruppen är 18 år och äldre.

? Vårdplan
I Västbus riktlinjer står angivet att syftet med ett nätverksmöte är att de olika aktörerna skall söka en gemensam helhetsbild, söka klargöra barnets/den unges/familjens resurser, koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven och upprätta en gemensam vårdplan/handlingsplan samt tydliggöra ansvarsområden och följa upp.
I detta arbete blir det åtgärdsprogram som skolan upprättar för barn/unga i behov av särskilt stöd, en del i denna vårdplan/handlingsplan.

När ett barn behöver placeras i ett annat hem än det egna ska en vårdplan upprättas för den vård som socialnämnden avser att anordna. Planen ska även ta upp åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för.
Vårdplanen bygger på det insamlade materialet och den analys och bedömning som gjorts under utredningen samt redovisar de övergripande målen för placeringen.

Länk till SOSFS 2006:5
Länk till Socialstyrelens "Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten"
Länk till SOSFS 2006:12
Länk till Socialstyrelens "Barn och unga i socialtjänsten"

? Västbus riktlinjer
Länk till Västbus riktlinjer

? Åtgärdsplan

? Åtgärdsprogram
Enligt Grundskoleförordningen 5 kap, skall särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Beslut om särskilt stöd fattas enligt detta kapitel av rektorn, om inte något annat följer av 5 och 10 §§. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.

Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Länk till Skolverkets sida

Utskriftsversion