Historiska kartor

Är du intresserad av historiska kartor? Vi har samlat ett urval äldre kartor och sjökort över Bohuslän från 1600-1700-talen ur olika arkiv i bl.a. Köpenhamn och Stockholm. Du kan söka dem i vår databas. I databasen kan du titta på dem både som översikt och zooma in detaljer och läsa om historien kring kartorna. Är du intresserad av att köpa en karta kontaktar du respektive arkiv direkt.

Detalj ur karta över Bohuslän från 1658.

De äldsta kartorna

Kartografins historia går tillbaka till antiken men det skulle dröja innan Norden fanns med på världskartorna. Först under medeltiden kommer de första kartorna där den skandinaviska halvön är avbildad. Från 1600-talet och framåt börjar det göras mer detaljerade kartor över våra trakter. De tidiga kartritarna skulle bland annat begripa jordens utseende och form och kunna göra avancerade beräkningar. De skulle också kunna illustrera det begripligt och konstnärligt. De äldsta kartorna är ofta rikt utsmyckade med detaljer ur mytologin.

Den äldsta kartan som avbildar Norden någorlunda korrekt är Olaus Magnus Carta Marina från 1539. Kartan bestod ursprungligen av nio blad som sattes ihop till en 170 x 125 cm stor karta. Den innehåller många platsnamn liksom beskrivningar över platser och företeelser. På Uppsala universitetsbiblioteks hemsida finns en bild på kartan och utförlig information: http://www.ub.uu.se/sv/Samlingar/Kartor/Kart--och-bildenheten/Carta-Marina

 

Detalj ur Olaus Magnus Carta Marina från 1539.

Detalj från Carta Marina som enligt beskrivningen visar godheten hos rockan som beskyddar den simmande mannen och räddar honom från att slukas av havsvidundren.

 

Lantmäteriet i Sverige

Kartor över landområden har tillkommit vid geometriska avmätningar, inför storskifte, enskifte och laga skifte eller för att kartlägga ett nytt landskap i riket. Kartläggningen i historisk tid hade främst två syften:

  • Statens behov av överblick över landet, gränser, hamnar, inseglingar mm ut försvarssynpunkt.
  • Underlag för skatteberäkning.

1628 startade Lantmäteriet i Sverige och när Bohuslän blev svenskt 1658 fanns en färdig organisation med utarbetade metoder för uppmätning av landet. Det är också från 1658 vi har den första detaljerade kartan över Bohuslän, ”Geographisk afrittningh öfver Bahuus Lähn” av Felterus.

Från slutet av 1600-talet och fram till idag finns i Sverige ett rikt kartmaterial som täcker in de flesta gårdar och byar. De har framställts som underlag för skattläggning och jordskiften och innehåller information om markslag, ägande, bonitet, bebyggelse mm.

Kulturlandskapet i kartorna

Kulturlandskapet är resultatet av en lång tids markanvändning med ett stort antal bevarade kulturlämningar. Kartorna kan vara ett viktigt hjälpmedel för att tolka de här spåren och i vilket sammanhang vi kan sätta in dem i. De kan bland annat berätta om hur din gård såg ut för 200 år sedan och hur landskapet runt gården användes då.

I Bohuslän har vi också ett fantastiskt bra kartmaterial i de ekonomiska kartorna från 1930-talet. De kartorna ger de en mycket bra inblick i odlingslandskapet före det mekaniserade jordbruket och strax efter den tidsperiod då landet hade den största uppodlade arealen. Här finns också en del av de torp som tillkommit efter laga skiftet, antingen som ett existerande torp, bara dess åkrar, eller bara som ett ängstecken i skogen.

Kartorna och arkiven

Lantmäterikartorna från 1600-talet och framåt förvaras i Lantmäteriets olika arkiv. Men det finns även ett stort antal historiska kartor i bl.a. Krigsarkivet, Riksarkivet och Kungliga biblioteket i Stockholm samt på gårdar och i olika privata arkiv. Dessutom finns många äldre småskaliga kartor och sjökort över Bohuslän i Köpenhamn i bland annat Kungliga biblioteket, Kort & Matrikelstyrelsens arkiv och H M Dronningens håndbibliotek. Ett urval av dessa historiska kartor kan du även titta på i databasen Historiska kartor i Bohuslän.

De kartor från 1600-talets början och fram till 1928 som ligger i Lantmäteriets olika arkiv finns nu på Internet. Du hittar dem via Lantmäteriets tjänst Historiska Kartor. Där finns kartor från Lantmäterimyndighetens arkiv (innehåller kartor från de regionala och kommunala förrättningsarkiven), och Lantmäteristyrelsens arkiv (innehåller ett stort antal kartor från arkivet i Gävle, till exempel hela den geometriska jordeboken från 1600-talet). Där kan du också nå Rikets Allmänna kartverks arkiv (med generalstabskartorna, ekonomiska och häradsekonomiska kartor). Du kan söka dels från kartbild och via avancerad sökning på exempelvis ort. Du hittar också historiska kartor på Krigsarkivet och på Kungliga biblioteket. Kartorna är från 1600-talet och framåt.