Aktionsforskning

Cancervården står inför stora utmaningar. Fler blir sjuka när invånarna blir allt äldre och resurserna är inte obegränsade. Samtidigt görs landvinningar i behandlingsmetoder och läkemedel, men ofta tar det lång tid innan dessa används fullt ut i den kliniska verksamheten.

En viktig fråga är alltså hur sjukvården snabbare kan få genomslag av spjutspetsmedicin och nya metoder, till nytta för invånare och patienter. Det är bland annat svar på det som söks med den långsiktiga satsning på aktionsforskning som knutits till utvecklingen av Regionalt cancercentrum väst.

Porträtt Anreas Hellström och Svante Lifvergren

BILDEN: Andreas Hellström och Svante Lifvergren leder, tilsammans med Tony Huzzard, forskningen i projektet. (Foto: Jan-Olof Yxell, Chalmers)

 

Svante Lifvergren är läkare, utvecklingschef på Skaraborgs sjukhus, SkaS, och forskare på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers (CHI). Han leder, tillsammans med docent Tony Huzzard vid Chalmers/Lunds universitet och Andreas Hellström, Chalmers, forskningsarbetet i projektet.

Forskar "med" inte "på"
- Ett viktigt kännetecken för aktionsforskning är att man forskar MED verksamheten, inte PÅ den, berättar Svante Lifvergren. Praktiker och forskare arbetar tätt tillsammans och de frågeställningar man forskar om är ofta verksamhetens egna vardagsproblem.

- Aktionsforskning har stora likheter med kvalitetsutveckling när den är som bäst, säger Svante Lifvergren. Det är en samhällsvetenskaplig forskningsmetod som inte står i motsatsställning till den naturvetenskapliga forskningen.

Andra branscher
Meningen är att forskningen inom ramen för Regionalt cancercentrum väst ska fungera som katalysator för nya utvecklingsprocesser och ta kunskap från andra branscher och på det viset lyfta in nya idéer i cancervården.

- Många av de frågor som vi står inför i hälso- och sjukvården har funnits i andra branscher tidigare, säger Svante Lifvergren. Därför är samarbetet med Chalmers viktigt. Vi kan snegla på hur man gjort på andra håll. Finns det något vi kan använda oss av? Det är spännande att ta metoder från ett sammanhang och använda i ett annat. Det kan föda idéer och skapa ny energi.

Lärplattformar
Det handlar mycket om att hitta metoder att sprida kunskaperna. Att skapa plattformar för lärande där kunskaperna kan sprida sig som ringar på vattnet. Hur överförs nya metoder och utvecklingsframsteg bäst mellan olika cancerprocesser och mellan olika vårdnivåer? Och hur kan lärdomar som dras inom cancervården komma andra delar av hälso- och sjukvården till nytta.

Patienter som medskapare
En annan viktig fråga är att få med patienterna mer i utvecklingen av cancervården.

- Vi har i Sverige goda resultat i cancervården, men många undersökningar visar att patienterna är i underläge. Det finns skäl att lyfta fram dem i våra vårdkedjor, säger Svante Lifvergren. Vi behöver se patienten mycket mer som medskapare i våra processer, lyssna mer och få deras hjälp med hur vi ska utforma processerna.

Svante Lifvergren ser framför sig en rad olika forskningsprojekt under de tre år som forskningssatsningen i första hand ska pågå.

Vardagens problem
- Aktionsforskningen ska alltså utgå från de problem som praktikerna i processer och verksamhet behöver ha hjälp med, säger han. Därför är processägarna och deras grupper viktiga när det gäller att formulera de frågor som vi ska forska kring.

- Det här ska leda till förbättrade resultat för ”slutkunden”, det vill säga invånare och patienter. Det som sker måste hela tiden kopplas till resultat. Det blir viktigt att följa utvecklingen noga och hitta bra sätt att mäta utvecklingen.

- Vi är också intresserade av den övergripande processen. Kan regionens problemlösningsförmåga förädlas? Hur får man med människor i förändringsprocesser? Blir det en stabil förändring över tid genom arbetet med våra cancerprocesser?

Svante Lifvergren har arbetat med aktionsforskning på SkaS tidigare.

- Sjukhuset hade problem med att driva stora projekt, så man använde aktionsforskning i ett samarbete med Chalmers, berättar han. Det handlade om att lösa problem i vardagen, bland annat när det gällde suicidprevention och läkemedel hos barn.

- Det gick bra. Man nådde resultat i 75 procent av fallen.

 


Utskriftsversion Utskriftsversion

uiqt|wBivvHswuu}vqumzi5{mivvHswuu}vqumzi5{m