Sjöboprojektet

Tidig upptäckt av depressiva symtom hos äldre - "Sjöboprojektet"

 

Bakgrund

Andelen äldre i samhället ökar och förekomsten av psykiska besvär hos äldre är hög. Aktuella undersökningar talar samstämmigt för att ett stort antal äldre personer har odiagnostiserade och obehandlade psykiska besvär och sjukdomar.

Förutom demenssjukdomar drabbas äldre människor av i stort sett samma typer av psykiska besvär som yngre. De vanligaste psykiska besvären eller sjukdomarna hos äldre är kris i samband med förlust av anhöriga och/eller sviktande hälsa, nedstämdhet, depression, oro, ängslan, ångest och förvirringstillstånd som inte beror på demens.

Det finns många orsaker till psykisk ohälsa hos äldre, liksom hos yngre. Det innefattar såväl somatiska, psykologiska och sociala faktorer. Somatiska sjukdomar och läkemedelsbiverkningar har en relativt stor roll i den psykiska ohälsan hos äldre, liksom omvälvande händelser som förlust av arbete, närstående och vänner.

Många äldre med psykisk ohälsa har inte fått någon diagnos av sina besvär. Exempelvis har endast 1/3 av de äldre med depression fått sin sjukdom diagnostiserad. Man räknar med att 10-15% av den äldre befolkningen vid en given tidpunkt är deprimerad. När det gäller äldre patienter på sjukhus och särskilda boenden är siffran 30–40%.

”Depression och ångest är underdiagnostiserade och symtomen misstolkas ofta som normala ålderstecken såväl av den äldre själv som av närstående och personal.” (Gottfries, Karlsson; Läkartidningen. 8/2001).

I den Nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvård har äldre med psykisk ohälsa pekats ut som ett prioriterat område. Även i Västra Götalandsregionens handlingsplan samt de lokala utvecklingsplanerna från primärvården i södra Älvsborg och Västra Götalandsregionen belyses behoven av fortsatt utvecklingsarbete för äldre med psykisk ohälsa. Internt inom Psykiatriska verksamheten, SÄS, har äldrepsykiatrin belysts under den kvalitativa verksamhetsöversyn (KVÖ) som genomförts.

Genomgående beskrivs vikten av samverkan över vårdgivargränser. Detta för att möjliggöra en tidig upptäckt av vårdbehov och därmed kunna ge adekvat vård och behandling. Äldres symtombild vid t.ex. depressiva tillstånd skiljer sig från yngres. Till stora delar handlar det också om behov av ökade kunskaper hos den personal (av alla kategorier som möter äldre människor) om hur psykisk ohälsa hos äldre kan yttra sig.

I den KVÖ-rapport som gjorts inom Psykiatriska verksamheten, SÄS, påtalas behovet av kunskapsutveckling, kvalitetsutveckling och organisatoriska förändringar, där ”några görs mer ansvariga för vård och behandling av äldre”.

Utifrån bakgrundsbeskrivningen beslutade sig de fyra intressenterna, primärvården, Borås stad/kommundel Sjöbo, ÄldreVäst Sjuhärad och Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) sig för att, inom respektive organisation, förankra idén om att i liten skala pröva en arbetsmetod för att möjliggöra tidig upptäckt av depression hos äldre. Inspiration till arbetssättet hämtades från Lindesberg där liknande modell/metod prövats med framgång.

Som komplement till metoden tillfogades ÄldreVäst sjuhärads ”Brukarmodell” för direkt involvering av den enskilde personen och dennes omgivning i arbetet. Olika intresseföreningar och allmänheten informerades och involverades på olika sätt och i olika omfattning.

 

Syfte

  • Att utveckla metoder för förbättrad vård och tidig upptäckt av depressiva tillstånd hos äldre.
  • Att utarbeta rutiner för snabb handläggning av depressiva tillstånd hos äldre.
  • Att skapa en utbildningsmodell för personal, anhöriga m.fl. för att dessa snabbt skall kunna signalera vid misstanke på åldersdepression.

 

Arbetssätt

  • Öka kunskaperna hos vårdgivare (kommun/vårdcentral) och allmänhet, närstående och frivilliga, avseende depressiva tillstånd hos äldre, specifikt att upptäcka tidiga tecken.
  • Ökade kunskaper baseras på grundläggande utbildningsinsatser till berörda samt utbildning i användning av GDS-20 och utveckling av modell för skattning av depressiva besvär med hjälp av detsamma.
  • Utveckling av modell för samverkan mellan kommunens personal, vårdcentral och Vuxenpsykiatrin.
  • Erbjuda bedömning, vård och behandling, omvårdnad/omsorg utifrån befintliga resurser inom respektive organisation.

 

Målgrupp

Personer över 65 år boende i ordinärt boende med eller utan stöd av hemtjänst inom Sjöbo kommundel i Borås.

Prognosen vid psykisk ohälsa hos äldre är starkt beroende av tillgänglighet och kompetens hos sjukvården och den kommunala omsorgen. Detta påverkas av allmän kunskapsnivå och attityder i äldrepsykiatriska frågeställningar. Fördröjd eller otillräcklig diagnostik leder ofta till långdragna, invalidiserande tillstånd med stort vårdbehov, inadekvat vårdplanering och en för tidig död p.g.a. somatiska komplikationer samt till viss del även självmord.

 

Utbildningsinnehåll

– grundläggande utbildning omkring

  • Depression generellt och depression hos äldre kontra demens.
  • Teoretiska förklaringsmodeller för depression.
  • Bedömning och behandling av depression.
  • Omvårdnad vid depression.
  • En efterföljande samtalsgrupp med diskussion utifrån egna möten med depressiva äldre. Svårigheter i mötet, egna tankar och känslor i samband med detta etc.

Till ett mindre antal personal gavs därefter utbildning i skattning av depressiva symtom hos äldre med hjälp av depressionsskattnings- instrumentet GDS-20. Utbildning i att använda instrumentet rent praktiskt samt information om gången för den vidare handläggningen av ärendet. Kontakt med enhetsansvarig/motsvarande samt eventuell överrapportering till primärvården för läkarbedömning. Andra åtgärder/insatser från Äldre-, handikappomsorg (ÄHO), frivilligorganisationer, trossamfund, besöksverksamheter etc. ska också övervägas.

 

Behov av översyn av samverkansrutiner?

Behöver arbetssätt och rutiner förändras för att underlätta skyndsam handläggning?

  • Vad händer efter skattning då resultatet pekar på att personen kan misstänkas lida av åldersdepression?
  • Till vem ska resultatet redovisas och hur tas efterföljande kontakt med primärvården för läkarbedömning?

Ett flödesschema över handläggningsvägen utarbetades för att underlätta för personalen i den kommunala äldrevården. I detta flödesschema klargjordes befintliga handläggningsvägar. Primärvården avsatte särskild resurs för att handlägga behov av läkarkontakt efter genomförd depressionsskattning i äldrevården.

 

Praktiskt genomförande

Under hösten 2003 förbereddes och hölls fyra föreläsningar av psykiatri-sjuksköterskor från SÄS, för personal inom hemtjänst och primärvård. All personal var inbjuden till dessa föreläsningar och efterföljande samtalsgrupper. Totalt medverkade cirka 70 personer från Sjöbo kommundel, Borås. Föreläsningarna tog upp depression generellt och depression hos äldre. Utifrån ett medicinskt perspektiv togs symtombild, bedömning och behandlingsalternativ upp. En annan del av föreläsningarna behandlade omvårdnaden vid depression utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

Skötare i psykiatrisk vård från SÄS och psykiatrisjuksköterskor från Borås stad, var gruppledare för de efterföljande samtalsgrupperna. För att underlätta för gruppledarna utarbetades ett antal frågeställningar att diskutera i samtalsgrupperna. Likaså utarbetades ett fingerat patientfall att ha som utgångspunkt i diskussionerna om gruppdeltagarna inte hade egna vårdtagare som de önskade diskutera.

Till allmänheten och en grupp av besöksverksamheten från Svenska Kyrkan gavs en läkarledd föreläsning omkring åldrandet, depression hos äldre och demenssjukdomar. Vid detta tillfälle medverkade cirka 50 personer.

Samtidigt med detta har läkarföreläsning getts till hemtjänstpersonal i Ulricehamns kommun vid tre olika tillfällen. Drygt 300 personer har bevistat dessa föreläsningar som tog upp åldrande, äldre och depression samt demenssjukdomar. Likaså har skattare utbildats i Ulricehamns kommun. Dock har hittills inte samma nära samverkan skett med primärvården i Ulricehamn som med primärvården på Sjöbo kommundel, Borås. Detta har heller inte varit avsikten från början. Modellen skulle först prövas i liten skala på Sjöbo för att senare överföras och anpassas till andra kommuner eller kommundelar, som så önskade, om utfallet visade sig positivt.

 

Utvärdering av projektet

Av de svar på utvärderingsenkäten, som lämnades ut cirka 3 månader efter avslutad utbildningsinsats, framkom att flertalet deltagare menade att dom
  • Fått större kunskaper om depressivitet hos äldre.
  • Har nytta av kunskaperna.
  • I tidigare skede kan uppmärksamma tecken på depressivitet hos äldre.
  • Fått ökad förståelse för äldre med depressivitet.

Man framförde också önskemål om mer utbildning inom det psykiatriska området.


Mer information om projektet kan lämnas av projektledare Thomas Floxmo, äldrepsykiatrisamordnare vid Vuxenpsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus, telefon: 033-616 27 07.


Utskriftsversion Utskriftsversion

uiqt|wBzmsw5{r}pizilH%vozmoqwv5{mzmsw5{r}pizilH%vozmoqwv5{muiqt|wBviz%vizl{{iu%vmzsiv5qvnwH%vozmoqwv5{mviz%vizl{{iu%vmzsiv5qvnwH%vozmoqwv5{m