Råd och tips vid samverkan

Här får du råd och tips som kan vara ett stöd för dig som planerar att gå in i någon form av formaliserat samverkansprojekt med andra huvudmän.

Vi har valt ut ett antal områden som kan ha stor betydelse i uppstarten av ett samverkansprojekt, vilket illustreras genom ett antal exempel:

Då varje samverkansprojekt utgår utifrån unika förutsättningar innebär det att de råd och tips vi ger dig inte kan tolkas som något helt fulländat och överförbart till eventuellt planerade samverkansprojekt.


Samverkan och organisationsstrukturen

Genom att redan på planeringsstadiet av ett samverkansprojekt skapa en översiktbild över alla berörda huvudmän och deras interna struktur tydliggörs det vem som påverkar vad. Oftast upptäcker man olikheterna när man går från ord till handling. Förvaltningar och myndigheter som ser förvillande lika ut kan ha mycket olika beslutsstrukturer.

Som exempel kan nämnas att sjukvården i Göteborg består både av en beställarorganisation och utförarorganisation och som påverkar varandra i resursfrågor. Göteborgs kommun består av 21 stadsdelar med var sin autonoma politiska nämnd men påverkas genom att kommunfullmäktige fattar alla kommunövergripande mål-, inriktnings- och budgetbeslut.


Samverkan och avtal mellan huvudmän

Samverkansavtal upprättas mellan två eller flera separata juridiska personer med egen budget där syftet är att kvalitetssäkra respektive parts åtaganden. 

Förutsättningarna för ett samverkansavtal som upprättas för en längre tidsperiod kan komma att förändras, vilket kan orsakas av nya lagar och förordningar eller medicinsk praxis avseende den vård som avtalet gäller eller förändringar i måldokument, riktlinjer och policies som parterna inte kan råda över.

Större förändringar kan innebära att en part kommer att ha svårt att fullfölja avtalet, då är det en fördel om det finns verktyg i avtalet för att hantera sådana genomgripande förändringar.

Det är viktigt att påpeka att det inte finns någon avtalsmall som kan anses vara helt ”uttömmande". Då det är svårt att skriva en mall som passar in för alla situationer presenterar vi ett antal som vi ser det grundläggande klausuler.

Ett exempel på ett organisatoriskt samverkansavtal med lokal prägel är Arbetsforum Kortedala – Bergsjön.

Ett annat exempel på lokalt avtal men som reglerar samverkan på basnivå kring patienten/brukaren är samverkansavtalet mellan stadsdelsförvaltningarna Majorna, Centrum och Linnéstaden och psykiatri Sahlgrenska. Detta är ett avtal som avser patienter/brukare som har kontakt med flera myndigheter.


Samverkan och arbetsmiljö/ledningsansvar
I ett tidigt skede i uppbyggnaden av ett samverkansprojekt är det bra att diskutera gränsdragningsfrågor vad gäller arbetsmiljö och ledningsansvar. För att underlätta denna process kan du klicka här för att se ett exempel på checklista som togs fram i samband med uppstarten av ”Arbetsforum Kortedala – Bergsjön”. Som grund för detta ligger dock det tidigare nämnda samverkansavtalet mellan parterna.


Samverkan och uppföljning/brukareffekt

Något som man lätt kan missa i planeringsstadiet av ett samverkansprojekt eller uppmärksamma i ett alltför sent skede är uppföljningen. Parallellt med målarbetet i ett samverkansprojekt bör man tänka på hur målsättningen med projektet skall följas upp.

Om samverkansprojektet har som syfte att till exempel underlätta behandlingen hos en specifik målgrupp då bör uppföljningsindikatorer tas fram som under projektets gång regelbundet mäter av utvecklingen hos den specifika gruppen, vilket exempelvis kan ske månads- kvartals eller årsvis.

Samtidigt som man följer upp mål utifrån perspektivet brukareffekt bör man samtidigt tänka på att följa upp det ekonomiska utfallet. Ovana kan uppleva osäkerhet inför detta med att sätta kronor på svårgreppbara processer men känslan är ofta illusorisk, vilket man upptäcker när man väl börjar arbeta med frågan. 

Det viktiga behöver inte alltid innebära att uppföljningsstrukturen ligger på hög detaljnivå med ett stort antal på öret exakta uppgifter. Genom några få och övergripande uppföljningsindikatorer kan man mycket väl följa trender och processer över tid och utifrån detta få b l a ett bra diskussionsunderlag.
 
Psykiatriteamet Bryggan i Väster är ett samverkansprojekt vars målsättning är att stödja den samverkande hälso- och sjukvården i västra Göteborg med främst konsultativa insatser. Inom Bryggans ramar har man utvecklat en uppföljningsrutin där både kvalitativ och ekonomisk uppföljning kombineras.  

Det kan påpekas ytterligare en gång – tänk på uppföljning när du arbetar med målsättning.


Samverkan och dokumentation med IT stöd

Samverkan mellan myndigheter är en allt mer vanlig arbetsform. Denna arbetsform ställer speciella krav på tydlighet kring vilka möjligheter och förutsättningar men också kring gällande begränsningar.

För det gemensamma ansvaret runt patienter/vårdtagare önskar verksamheten ofta ett besluts och/eller dokumentationsstöd i elektroniskform som underlättar vardagsarbetet.
I samarbetet mellan myndigheter är det viktigt att den gemensamma målbilden blir tydlig både på kort- och lång sikt. Nödvändiga kompetenser och resurser för det gemensamma arbetet måste tillföras samarbetsfrågan.

Hänsyn måste tas till restriktioner i form av lagar och regelverk. Bland annat finns juridiska aspekter beträffande informationsdelning över myndighetsgränser. För att uppnå den gemensamma målbilden måste samarbetsfrågan hanteras utifrån de olika perspektiven strategi, verksamhet och IT.

Men först och främst: för att samarbetet skall lyckas är det viktigt att göra en tydlig avgränsning som klargör vilka delar som ingår i samarbetsområdet och vilka delar som respektive part fortsatt själv ska hantera.

Eva Hansson, Trollhättan stad, och Lena Risfelt, Göteborgs stad, har tagit fram ett ramverk på hur man kan strukturera upp arbetet.

Kontakt
Eva Hansson
 

Lena Risfelt
 


Samverkan och patientavgifter

Då kravet på samverkan betonas allt mer kommer gemensamma mottagningar/verksamheter att i framtiden öka och då särskilt inom de psykiatriska samverkansfälten. En administrativt viktig del i detta blir uttag av olika former av patient/brukaravgifter.

För sjukvårdens del beslutas uttag av patientavgifter av Regionfullmäktige. För kommunerna beslutas den av kommunfullmäktige. Kommunerna tar oftast inte ut någon avgift, vilket Västra Götalandsregionen (VGR) gör, för klienter som söker vård/stöd. Detta kan skapa osäkerhet vid gemensamma verksamheter.

För att kommuner och landsting skall få ta ut avgifter från brukare/patienter för tjänster och service som de är skyldiga att tillhandahålla krävs särskilt författningsstöd, vilket framgår av kommunallagen (1991:900). Exempel på lagstiftning som omfattas av denna begränsning att ta ut avgifter är socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Läs här för en kort sammanfattning av kommunens och landstingets möjligheter att ta ut avgifter enligt de nyss angivna lagarna.

I Patientavgiftshandboken som Västra Götalandsregionen utger finns samtliga beslut samlade avseende patientavgifter från Regionfullmäktige och då både författningsreglerade patientavgifter och patientavgifter som Regionfullmäktige själv beslutat om.

För mer utförlig information, kontakta:

Västra Götalandsregionen
Monica Rosendal-Widman
 
utredningsledare, Hälso- och sjukvårdsavdelningens kanslienhet i Göteborg

Göteborgs kommun
Ulla Carlshamre
 
planeringsledare, Stadskansliet i Göteborg


Samverkan och lagar/förordningar

Här kan du få hjälp att hitta de viktigaste lagarna inom den samverkande hälso- och sjukvården.


Upp


Utskriftsversion Utskriftsversion

uiqt|wBm%vi5piv{{wvH|zwttpi||iv5{mm%vi5piv{{wvH|zwttpi||iv5{muiqt|wBtmvi5zq{nmt|H{|il{p}{m|5ow|mjwzo5{mtmvi5zq{nmt|H{|il{p}{m|5ow|mjwzo5{muiqt|wBuwvqki5z5%wqluivH%vozmoqwv5{muwvqki5z5%wqluivH%vozmoqwv5{muiqt|wBuwvqki5z5%wqluivH%vozmoqwv5{m}tti5kizt{piuzmH{|il{p}{m|5ow|mjwzo5{muiqt|wBtiz{5itnzml{{wvH%vozmoqwv5{mtiz{5itnzml{{wvH%vozmoqwv5{m